Denna gång har jag lyssnat på Herb Alpert, The king’s singers, Tarjas och Weeping willows nya julalbum och favorit denna gång är den sistnämnd skivan. The christmas wish med Herb Alpert är ännu ett mesta dels instrumentalt album och jag har samma invändningar som till Lindsey Stirlings skiva. Om man tolkar en redan utgiven låt får man ge den en egen prägel och det tycker jag att Herb Alpert gör mer än Lindsey Stirling, men jag är inte jätteförtjust i hans musikstil. Bäst på plattan är Silent night, men det är också den enda som jag lägger upp på min julspellista.
The king’s singer kände jag inte till sedan tidigare. De har i år gett ut en skiva som heter Christmas Presence. Första sången får mig att tänka på Canto Gregoriano, en skiva som sålde spelades in av Benedictiner munkar på 1990-talet. För mig är det positivt även om just denna melodi inte fångar mig. Efter första spåret blir det sämre, körsång i vad som låter som en kyrka kan vara jättefint och stämningsfullt, men för mig är det viktigt att höra texten och det har jag svårt för när The king’s singers sjunger. Eftersom jag inte känner igen många av låtarna får jag inte någon hjälp att ana vad som sjungs. Trots detta tycker jag att deras version av Jingle bells intresserar mig och den får flytta med till min långa julspellista.
Tarjas singel O Tannenbaum nämde jag redan i förra inlägget om årets julmusik. Tarjas skiva heter From spirits and ghosts (score for a dark christmas). Bara genom att höra namnet kan jag ana att detta inte är ett vanligt julalbum. Det versioner jag gillar bäst är de som ger lite skräckfilms känsla. Jag har svårt att trycka att de hör hemma på en julig spellista, men det är där det tre låtarna O Tannenbaum, We wish you a merry christmas och Deck the halls hamnar till slut. För jag vill höra dem fler gånger och de passar inte riktigt in någon annanstans.
Sist ut i detta inlägg kommer Weeping willow och albumet Snowflakes. Helt klart bäst bland dessa fyra skivorna, men inte bättre än Gwen Stefanis. Skivan har sex spår och egentligen tycker jag om alla, en del är covers och andra känner jag inte igen sedan tidigare. Mest gillar jag Silver Bells och Let christmas be the reason. Även A snowflake fell (and it felt like a kiss) är bra, men det är mer en vinterlåt än en jullåt.